Inspel från Konstnärsnämnden

Fredagen den 10 februari träffade utredningen Konstnärsnämnden. Konstnärsnämnden främjar konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och nyskapande kulturell verksamhet genom stipendier, bidrag och internationell samverkan. Konstnärsnämnden bevakar och anlyserar de ekonomiska och sociala villkoren som är förutsättningen för deras livssituation, verksamhet och utveckling.

Inom ramen för det senare uppdraget har myndigheten nyligen lämnat två rapporter: Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor (december 2016) och Konstnärers arbetsmiljö (mars 2017). Konstnärsnämnden har också arrangerat ett seminarium om konstnärernas situation och förutsättningar den 14 mars. Rapporterna och seminariet finns att tillgå på myndighetens webbplats.

Utgångspunkten för mötet den 10 februari var de frågor som vi ställer till alla intressenter

Några av de synpunkter som Konstnärsnämnden förde fram vid mötet:

  • Jämfört med 1990-talet har konstnärspolitiken tappat resurser; antalet konstnärer har ökat; den tidigare uppdelningen mellan de som är inom resp. utanför de konstnärliga institutionerna är inte lika tydlig i dag; antalet fasta tjänster har minskat kraftigt.

 

  • I förhållande till en tidigare inkomstundersökning från 2004 har konstnärernas inkomster nu minskat på ett övergripande plan, samtidigt kan fler konstnärer basera sin försörjning på konstnärlig verksamhet.

 

  • Konstnärsnämnden använder ingen definition av begreppet ”konstnär” som grund för bidragsgivningen; de är de olika arbets- och referensgrupperna som avgör vilka som uppfyller kriterierna för bidrag och stipendier; det ska vara lätt att ansöka, men svårare att bedöma ansökningarna.

 

  • Det faktum att myndigheten utgår från vissa konstområden (bild/form, dans, film, musik och teater) när det gäller stipendier och bidrag till enskilda konstnärer utesluter inte att nya uttryck och genrer premieras inom stipendie- och bidragsgivningen. Det stora antalet ansökningar behöver organiseras/sorteras för att kunna hanteras och även bedömas kvalitativt. Den sökande avgör själv vilket område den vill bedömas inom.

 

  • Digitaliseringen innebär stora förändringar; musikområdet och filmen är mest drabbade vad gäller möjligheterna för konstnärerna att få betalt för sin konst; nya konstuttryck utvecklas också.

 

  • Internationaliseringen har inneburit betydande förändringar. Konstnärer är mer mobila, och utbytet/arbetsmarknaden/marknaden även utanför EU och andra i-länder ökar stadigt. Enligt förordning ska de konstnärspolitiska stöden inte bygga på medborgarskap, utan på att konstnären är boende och eller har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige, vilket är relativt ovanligt i andra länder. Konstnärsnämnden stödjer i huvudsak i Sverige verksamma konstnärers utbyte men även till viss del utländska konstnärers utbyte i Sverige.

 

  • De ekonomiska ramarna för bidrag och stipendier till olika konstformer skiljer sig betydligt åt. Ordområdet och bild- och formområdet har de största ekonomiska ramarna inom konstnärspolitiken då de även omfattas av biblioteksersättning, visningsersättningen samt den individuella visningsersättningen, medan musik, dans och teater har betydligt mindre ekonomiska ramar.

Med på mötet var:

  • Ann Larsson, direktör Konstnärsnämnden,
  • Cecilia Langemark, enhetschef stipendier och bidrag till enskilda konstnärer, Konstnärsnämnden,
  • Stefan Ahlenius, utredare, Konstnärsnämnden,
  • Bitte Jarl, utredare, Konstnärsnämnden,
  • Ann-Christin Nykvist och Göran Blomberg från Konstnärspolitiska utredningen.