Medskick från Statens kulturråd

Utredningen har träffat Statens kulturråd vid möten den 2 mars och den 29 maj. Vid det första mötet diskuterades övergripande frågor, medan det andra mötet var inriktat på specifika delar av myndighetens verksamhet, nämligen MU-avtalet samt de statliga bidragen till Skapande skola, konstnärliga centrumbildningar, scenkonstallianser resp. kultursamverkansmodellen.

Kulturrådet har enligt instruktionen till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder.

 

Vid mötena har Kulturrådet representerats av tjänstemän inom myndigheten. Vid det andra mötet deltog även ledamöter i myndighetens referensgrupp för MU-avtalet. I referensgruppen ingår företrädare för Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Riksutställningar, Moderna museet, Svenska Fotografers Förbund, Svenska Tecknare och Konstnärernas Riksorganisation. Deltagarna vid de båda mötena redovisas nedan.

 

Mötena hade i vanlig ordning förberetts med skriftliga frågor. Vid det första mötet utgick samtalet från de frågor utredningen ställer till samtliga intressenter. Vid det andra mötet användes specifika frågor för respektive verksamhetsdel (se nedan). Några av de medskick vi fick från Kulturrådet var:

  • Kulturrådet lämnar inte bidrag till individer, utan till organisationer, institutioner och grupper på kulturområdet. Bedömningen av ansökningar om bidrag till konstnärlig verksamhet görs av referensgrupper och arbetsgrupper med företrädare för de olika konstarterna. Som grund för bidragsgivningen ligger bland annat en bedömning av kvaliteten hos den verksamhet/projekt/ändamål som söker bidrag. Någon bestämd definition finns inte av kvalitet, utan kvalitetsbegreppet definieras gemensamt av ledamöterna i arbets- och referensgrupperna. Myndigheten uppfattar att systemet är rättssäkert och har stor legitimitet i kulturlivet. Nuvarande generaldirektör har alltid fattat de beslut som föreslagits av referensgrupperna.

 

  • MU-avtalet är ett ramavtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar vid statligt finansierade verksamheter. Avtalet började gälla 2009 och reviderades 2014. Referensgruppens samlade bedömning är att avtalet fyller en mycket viktig funktion som check-lista för både arrangörer av utställningar och för berörda bildkonstnärer och att det ger viktig finansiering av konstnärligt arbete. Dock täcker de enskilda avtal som tecknas med MU-avtalet som grund ofta inte det förberedande arbete konstnären har inför en utställning och som kan vara relativt omfattande.  Gruppen bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av en ny revidering, men möjligen på sikt för att anpassa avtalet till att bildkonst numera kan vara digital och inte enbart fysisk. Avtalet är bindande för statliga verksamheter, men förhoppningen är att även andra verksamheter med offentlig finansiering ska tillämpa det. För att avtalet ska få fullt genomslag behövs det också att de utställare som ska betala ersättningen har tillräckliga resurser för det.

 

  • Statsbidraget Skapande skola har till uppgift att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Bidraget har en anslagsram på 187,7 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor ska användas för verksamhet riktad mot förskolan. Till den senare gruppen har Kulturrådet, inom ramen för en försöksverksamhet, prioriterat bidrag till turnerande scenkonst (teater, dans, musik och cirkus) i glesbygdskommuner. En stor andel av landets skolhuvudmän, cirka 400, ansöker varje år om bidrag från Skapande skola och i stort sett alla ansökningar beviljas. Enligt myndigheten har bidraget en stor positiv betydelse för såväl konstnärer som för skoleleverna. Den bild som ibland ges av att bidraget i stor utsträckning skulle på till pedagoger på bekostnad av professionella konstnärer stämmer inte enligt Kulturrådet.

 

  • Inom ramen för kultursamverkansmodellen fördelar Kulturrådet statsbidrag till regional kulturverksamhet, med utgångspunkt i regionala kulturplaner. Modellen har funnits sedan 2010. I den styrande förordningen finns inte konstnärernas villkor uttryckligen med bland de ändamål som gäller för statsbidraget, men det är Kulturrådets bedömning att regionerna ändå har kommit att utveckla konstnärsperspektivet som en följd av modellen. Detta kan troligtvis kopplas till att kulturplanerna ska tas fram efter samråd med länets professionella kulturliv, men stärks också av att Konstnärsnämnden ingår i det samverkansråd som granskar regionernas kulturplaner. De regionala institutioner som får bidrag är betydelsefulla som arbetsgivare för många konstnärer. Kulturrådet får också lämna bidrag till organisationer som företräder de professionella kulturskaparna för deras medverkan i processer med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Sammantaget har modellen alltså, enligt Kulturrådet, betydelse för konstnärernas villkor och möjligheter att verka runtom i landet, trots att detta inte är bidragets uttalade syfte.

 

  • Nivån på statsbidraget till de konstnärliga centrumbildningarna bestäms av Kulturrådet inom ramen för statsanslaget till allmän kulturverksamhet. Myndighetens årliga tilldelning till de 14 centrumbildningarna uppgår totalt till cirka 26 miljoner kronor. Nivån på statsbidraget till de tre scenkonstallianserna är däremot fastslaget av regeringen i Kulturrådets årliga regleringsbrev. För 2017 är anslaget för Teateralliansen 34,9 miljoner kronor, för Musikalliansen är det 22,2 miljoner kronor och för Dansalliansen är anslaget 17,9 miljoner kronor. Myndighetens handläggning av bidragen till dessa verksamheter hanteras på ett relativt övergripande plan. Detta innebär att Kulturrådet håller dialoger med viss regelbundenhet och samlar in uppgifter både löpande och inom den fastslagna redovisningen om t.ex. förmedlade uppdrag och medlemsfinansiering (centrumbildningarna) samt t.ex. antal anställda och tjänstledighetsgrader (scenkonstallianserna). Någon omprövning av de enskilda stöden har inte genomförts eftersom beloppen regleras i regleringsbrevet till Kulturrådet. I detta sammanhang är det viktigt att betona att Kulturrådet valde att poängtera det fria kulturlivets roll i budgetunderlaget 2018-2020. underfinansiering som råder inom kultursektorn, särskilt inom den fria sektorn

 

  • Sverige har till skillnad från andra jämförbara länder delat upp myndighetsansvaret så att bidrag till enskilda konstnärer hanteras av en myndighet, Konstnärsnämnden, medan en annan, Kulturrådet, fördelar bidrag till grupper inom det fria kulturlivet och till olika kulturinstitutioner.

 

  • Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan Kulturrådet och Myndigheten för kulturanalys fungerar väl. Det kan enligt Kulturrådet ändå diskuteras om den nuvarande uppdelningen mellan Kulturrådets bidragsgivning och analysfunktion vid Kulturanalys är optimal eller om de båda verksamhetsdelarna skulle gynnas av att föras samman hos Kulturrådet på det sätt som gällde tidigare.

 

Med på mötet 2 mars var:

  • Staffan Forsell, generaldirektör, Kulturrådet,
  • Bongi MacDermott, stf. avdelningschef, Kulturrådet,
  • Ann-Christin Nykvist och Göran Blomberg från konstnärspolitiska utredningen.

 

Med på mötet den 29 maj om MU-avtalet var:

  • Bongi MacDermott, stf. avdelningschef, Kulturrådet,
  • Eva Röyter, jurist, Kulturrådet,
  • Jesper Tammilehto, vik. generaldirektör, Riksutställningar,
  • Lars Turesson, administrativ chef, Moderna museet,
  • Stefan Alenius, utredare, Konstnärsnämnden,
  • Sofie Grettve, jurist, Konstnärernas Riksorganisation,
  • Hendrik Zeitler, Svenska Fotografers Förbund,
  • Ann-Christin Nykvist, Göran Blomberg, Helene Larsson och Claes Eriksson från konstnärspolitiska utredningen.

 

Med på mötet den 29 maj om Skapande skola var:

  • Staffan Forsell, generaldirektör, Kulturrådet,
  • Magnus Boström, enhetschef, Kulturrådet,
  • Tua Stenström, handläggare, Kulturrådet,
  • Love Ander, utredare, Kulturrådet,
  • Ann-Christin Nykvist, Göran Blomberg, Helene Larsson och Claes Eriksson från konstnärspolitiska utredningen.

 

Med på mötet den 29 maj om kultursamverkansmodellen:

  • Lisa Poska, stf. enhetschef, Kulturrådet,
  • Erik Åström, koordinator, Kulturrådet,
  • Göran Blomberg, Helene Larsson och Claes Eriksson från konstnärspolitiska utredningen.

 

Med på mötet den 29 maj om centrumbildningar och scenkonstallainser:

  • Veronika Lamppa Lönnbro, enhetschef, Kulturrådet,
  • Luciana Marques, handläggare, Kulturrådet,
  • Jerk Sörenson, handläggare, Kulturrådet,
  • Love Ander, utredare, Kulturrådet,
  • Göran Blomberg, Helene Larsson och Claes Eriksson från konstnärspolitiska utredningen.

 

Utgångspunkten för mötena med de olika verksamhetsdelarna var följande frågor:

MU-avtalet

  • Det är två parter som tecknar avtalet (staten och upphovsmannaorganisationerna). Hur uppfattar resp. part processen inför, under och efter att avtalet har slutits? Vem tar initiativ, hur långa processer handlar det om, vad avgör resultatet?
  • Det är två andra parter som ska tillämpa avtalet (enskilda institutioner och konstnärer). Hur uppfattar dessa avtalets konstruktion och möjlighet till efterlevnad?
  • Vilka är de främsta fördelarna resp. nackdelarna med MU-avtalet? Hur ska fördelarna upprätthållas och nackdelarna åtgärdas?
  • Vilken roll har regeringen/Kulturdepartementet i utformning och tillämpning av avtalet? Behöver den förändras, tydliggöras?
  • Vilken roll bör MU-avtalet ha i den framtida konstnärspolitiken?

 

Skapande skola, centrumbildningar och konstnärsallianser

  • Hur arbetar Kulturrådet med dessa stöd/åtgärder?
  • Vilken konstnärspolitisk betydelse har var och en av dessa stöd/åtgärder?
  • Statens uppföljning och styrning av dessa stöd/åtgärder har varit begränsat – vilka för- och nackdelar finns med det?
  • Vilken plats bör Kulturrådet och myndighetens stöd/åtgärder ha i den framtida konstnärspolitiken?

 

Kultursamverkansmodellen

  • Utredningen ska analysera förutsättningarna för konstnärlig yrkesverksamhet i hela landet samt ha ett internationellt perspektiv. Vilken betydelse har de kommunala och regionala konstnärsstöden resp. kultursamverkansmodellen?