Medskick från Tillväxtverket

Den 27 april träffade utredningen Tillväxtverket för att diskutera förutsättningarna för konstnärlig yrkesverksamhet inom den sektor som kallas kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket har i uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt samt att genomföra strukturfondsprogram. Vissa insatser är riktade direkt till företagare, medan andra syftar till att utveckla förutsättningar och villkor som påverkar företagandet.

Tillväxtverkets webbplats

Samtalet hade i vanlig ordning förberetts med skriftliga frågor som med utgångspunkt från mötets syfte var inriktade på betydelsen av kulturella och kreativa näringar för professionellt verksamma konstnärer. Frågorna hittar du längst ned i detta inlägg.

Några av de medskick vi fick med från mötet med Tillväxtverket var:

  • De kulturella och kreativa näringarnas verksamheter utförs oftast av professionellt verksamma konstnärer. Det vill säga, de professionella konstnärerna är lika med de kulturella och kreativa företagen i hög omfattning. Företagandet är ett verktyg för konstnärerna att kunna skapa och/eller utföra annat arbete med kulturell bas. Många konstnärer ser sig ändå inte som företagare eller har djupare kunskaper om företagande. Därför är entreprenörskap ett viktigt inslag i utbildningen av konstnärer. Det är också viktigt att de redan etablerade kulturföretagen för fram fördjupad kunskap om företagande i plattformar där rör sig, inom sina kulturella ämnesområden.

 

  • Jämfört med andra typer av företag har kulturella och kreativa näringar både likheter och olikheter. En likhet är att alla vill tjäna pengar, men för konstnärer är det sällan den enda drivkraften. Till exempel kan konstnärlig integritet eller utrymme för den kreativa processen påverka. De kulturella och kreativa företagen strävar också, i likhet med andra företag, efter innovation men då vanligen i meningen konstnärlig förnyelse.

 

  • Majoriteten av företag i hela näringslivet är i första hand inriktade på att utveckla verksamheten på en lokal och regional marknad, medan kulturella och kreativa företag ser sin främsta marknad på ett nationellt plan. De senare exporterar också sina varor och tjänster i högre grad än andra företag. Kulturföretagen säljer i hög grad immateriella och lättrörliga produkter, baserade på idéer, som kan nå köpare långt från platsen där produktionen sker. Detta understryker den djupa betydelse immateriella rättigheter och tillgångar har för konstnärer/kulturella och kreativa företag, att ha system som fungerar och god kunskap i företagen är ett grundläggande villkor.

 

  • Den största kundgruppen för företag inom kulturella och kreativa näringar är andra företag, inte privatpersoner.

 

  • Det största hindret för en ytterligare internationalisering av kulturella och kreativa företag är bristen på tillgänglig tid, kontakter och nätverk. Därför ger Tillväxtverket ofta bidrag till aktörer runt om kulturföretagen som jobbar förmedlande, eller som bygger upp olika typer av samarbeten och plattformar.

 

  • En stor majoritet av företagen inom kulturella och kreativa näringar är enpersonsföretagare och de ser oftast mer av hinder än möjligheter med att anställa fler. Det utesluter dock inte att även sådana företag strävar efter och uppnår tillväxt, räknat i ökad omsättning och ökad lönsamhet. Räknat på aggregerad nivå, så sker tillväxt även i antalet sysselsatta eftersom fler företag startas i många av delbranscherna. Jämfört med riksgenomsnittet av företag så finns det många fler kvinnor som är företagsledare inom den kulturella och kreativa sektorn. Fler kulturella och kreativa företag än i riksgenomsnittet leds av unga och högskoleutbildade. Det finns däremot färre företagsledare med utländsk bakgrund.

 

  • Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kulturella och kreativa företag. Företagen är inte längre bundna till en geografisk plats och kan gå egna vägar. Immateriella tillgångar som länge varit fästa vid fysiska produkter är nu åter immateriella. Gamla affärsmodeller omkullkastas, vilket kräver omställningar inom berörda branscher.

 

  • Flest antal företag inom kulturella och kreativa näringar finns i de tre storstadsregionerna, vilket följer mönstret från andra branscher. När det gäller de kulturella och kreativa näringarnas andel av näringslivet så ligger den runt 10 procent i en tredjedel av landets regioner. I Stockholms län finns 21 procent av alla företag inom den kulturella och kreativa sektorn. I Västra Götaland står den sektorn för 13 procent av det totala antalet företag och motsvarande andel i Skåne är 11 procent. Även andra län har förhållandevis stor andel företag inom kulturella och kreativa näringar. Gävleborg har till exempel 14 procent av företagen inom den sektorn.

 

  • Inom ramen för regeringens exportstrategi har Tillväxtverket fått uppdraget att i samverkan med Myndigheten för kulturanalys, Statens kulturråd, Tillväxtanalys och Statistiska centralbyrån ta fram definitioner för och sammanställa relevant statistik som möjliggör en ekonomisk analys av utvecklingen av kulturella och kreativa näringar i Sverige. Uppdraget ska redovisas hösten 2017.

 

  • Samverkan mellan kulturpolitiken och näringspolitiken fungerar bättre på regional nivå än på statlig. Helhetsperspektivet är mer utvecklat i regionerna, medan den statliga nivån fortfarande präglas av sektorsperspektiv. Målet för den nationella kulturpolitiken är att främja kultursektorn och dess aktörer, ofta via särskild politik för separata kulturområden, medan målet för den nationella näringspolitiken är att främja utvecklingen av företagsamheten i Sverige, där ingen sektor ska särbehandlas.

Med på mötet var:

  • Klas Rabe, programansvarig för kulturella och kreativa näringar
  • Daniel Thuresson, arbetar med det särskilda statistikuppdraget inom kulturella och kreativa näringar,
  • hela konstnärspolitiska utredningen

Utgångspunkten för mötet var följande frågor:

  • Vilken betydelse har de kulturella och kreativa näringarna för professionellt verksamma konstnärer?
  • Hur ser förutsättningarna ut runt om i landet för konstnärer/kulturella och kreativa näringar? Hur skiljer sig förutsättningarna åt vad avser kön, ålder och socioekonomiska situation?
  • Hur har digitaliseringen påverkat det konstnärliga yrkesutövandet/de kulturella och kreativa näringarna?
  • Vilken betydelse har kommunala och regionala satsningar för konstnärligt yrkesutövande/kulturella och kreativa näringar?
  • Hur uppfattar ni att de statliga bidragen och stipendierna till konstnärer, liksom kultursamverkansmodellen och hemslöjdskonsulenterna, har påverkat villkoren att verka i hela landet för professionella konstnärer/kulturella och kreativa näringar?
  • Har ni några exempel  på andra länder som har lyckats väl med att utveckla professionella konstnärskap/kulturella och kreativa näringar?