Synpunkter från nätverkslunch på Konstakademien

Utredningen närvarade måndagen den 24 april vid en lunch på Konstakademien. Arrangörer var ett nätverk bestående av ateljéstipendiater, yngre konstnärer, studenter och inbjudna akademiledamöter som träffas sista måndagen varje månad för att diskutera olika frågeställningar med inbjudna gäster. Syftet med nätverkets träffar är att yngre och äldre kollegor får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter.

Denna gång var ämnet konststudenters möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och utredningen var inbjuden för att ta del av samtalet. Nedan följer några av gruppens medskick till utredningen.

  • För att komma in på en konstnärlig utbildning måste man passera ett smalt nålsöga. Väl antagen är det lätt få uppfattningen att man är omhändertagen. I verkligheten finns det ingen beredskap för att ta hand om de examinerade studenterna.

 

  • Dagens studenter lär sig under utbildningen att hänga och visa sin konst. Det skulle kunna finnas en centralt belägen plats, där unga oetablerade konstnärer fick möjlighet att visa upp sitt arbete.

 

  • Masterstudenter har ofta svårt att klara ekonomin redan under sin utbildning. Flera har redan så många års studier bakom sig att de inte längre är berättigade till studiemedel. Det borde finnas en möjlighet att avskriva del av studielån, eller att få uppskov när inkomsterna är för små för att man ska klara av att amortera på lånen direkt efter examen.

 

  • Första året efter examen borde det finnas ett starta-eget-bidrag för att kunna etablera sig. Under den första tiden är också kontakter med äldre, mer etablerade kollegor viktiga. Det borde finnas former för det. Gallerier är viktiga för att förmedla kontakter, utöka kontaktnät och hitta nätverket runt i kring som gör konsten relevant. Men gallerier är inte vägen för alla, det beror på konstnärskapet.

 

  • Som nyutexaminerad bildkonstnär är det inte ett alternativ att söka den trygghet som en anställning innebär. Vid en anställning arbetar du för någons annans syfte och utövar inte din konst.

 

  • Att få ett arbetsstipendium som nyutexaminerad student innebär inte bara en möjlighet att fortsätta arbeta och utveckla sitt konstnärskap, utan det ger också en känsla av godkännande från samhällets sida. Det är ett problem att stipendier inte är pensionsgrundande, det väcker oro inför framtiden. Besluten om vem som får stipendier kan upplevas som en gåta, när de inte motiveras.

 

  • Det bör finnas parallella stipendiesystem för att sprida beslutsmakten, avgörandet om vem som ska få stöd får inte ligga i för få händer.

 

  • I frågan om huruvida det utbildas för många konstnärer fanns det olika uppfattningar. Enligt en uppfattning bör några av konstskolorna stängas om samhället inte är berett att ta om hand de konstnärer som utbildas. Enligt en annan uppfattning är det ingen lösning att stänga skolor, konstnärer som utbildas är viktiga för samhället.

Med på mötet var:

  • Dan Wolgers
  • Fredrik Fermelin
  • Jenny Carlsson Grip
  • Kristoffer Grip
  • Annabell Chin
  • Bo Larsson
  • Olle Granath
  • Vila Kvist
  • Susanna Slöör
  • Göran Lindvall
  • Ann-Christin Nykvist och Maria Lewenhaupt från Konstnärspolitiska utredningen